Kategoriarkiv: kaffe

Husdrömmar

IMG_5062

Vårt orangeri

IMG_5068

IMG_5061

Plantering

Det är fortfarande overkligt att vi köpt ett hus. Tankarna kring vad vi ska göra i huset rullar runt i huvudet, men med en försiktighet. Skulle kunnat gå bananas på renovering, istället tittar jag lite försiktigt på sådana saker. Bara att vi har ett hus med tak över våra huvuden är tillräckligt för mig just nu. Känner en ödmjukhet inför det hela. Vet att ett eget hus är få förunnat.

I helgen har vi varit magsjuka i familjen och levt i karantän och klättrat på väggarna mer eller mindre. Då inser man mer än någonsin att utrymme är A & O för att orka. Att alla typ sover i samma sovrum är ingen hit!

Men vi försökte ta till vara på tiden så Sigrid och jag förodlade lite saker som vi sen ska ta ut till orangeriet som vi har i trädgården på Asperö 🙂 Vi planterade bl.a. kaffebönor från Jipijapa, äpplekärnor från… Ica och blommor från Linköping.

/Emma

Annonser

Ett fint avslut!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Då var sista avsnittet av Familjer på äventyr sänt och vi kan pusta ut 🙂 Det blev ju 8 väldigt bra avsnitt ju, eller hur!? Säger det igen, det har varit en ära att få dela detta med er. Galet att vi har varit med och att ett produktionsbolag tyckte vi var så intressanta att de valde ut oss till programmet. Själva tycker vi väl att vi är ganska trista…

Vi hoppas att vi fått inspirera människor på olika plan. Att ett äventyr börjar när man låter en dröm slå rot och när man börjar ta de där första stegen mot sin dröm. Vi valde att vara personliga från första stund, för det är sådana vi är, men också för att man skulle få se det roliga och härliga med att leva utomlands, men också vilka uppoffringar man gör och att det inte alltid är en dans på rosor.

Så vad händer nu? Som det stod i slutet så har vi planer på att starta ett litet familjeföretag och importera kaffe! Tankar som vuxit under hösten och våren. Sen jobbar Samuel vidare och jag är hemma med barnen, men ska väl börja titta efter jobb framöver och läsa upp lite betyg m.m.
Sigrid ska börja förskoleklass i höst och vi hoppas hon hamnar med sina nya vänner. Silas fortsätter på världens bästa förskola  och är en riktig liten tjöta och Beda har lärt sig sitta, de ni!

Vi har inte gått med i någon församling ännu, vill känna oss fram lite innan vi tar ett beslut var vi ska vara med.

Tack för att ni följt oss, tack för alla fina hälsningar från olika håll.

God bless

/Samuel & Emma & the kids

Avsnitt 8 på SVTPlay

 

Taggad , ,

Tänk vad man glömmer…

Ett roligt avsnitt tycker vi. Marsvin, kaffe, packa, väldigt intimt snack… m.m.

Angående kaffet. Planen är att det skall exporteras till Sverige, så om ni är intresserade av att köpa hör gärna av er. Projektet är inte vårt eget utan tillhör Equmeniakyrkan och FACE samt vår församling i Jipijapa. Men vi är självklart fortfarande mycket engagerade i kaffeprojektet.

Sen att vi har suttit där med tre personer (producent Marianne, fotograf Daniel och ljudkille David, we love you) och blivit väldigt personliga, får vi nu sota för. Oj vad vi delade med oss i dagens avsnitt 🙂 Sånna är vi. Det roliga är att vi knappt minns att vi pratat om dessa saker. Men det bjuder vi på.

Jag har verkligen inget minne av det där sex-snacket, men det kommer gå hem i byrsan på bygget i morgon. Vi är dom vi är 🙂 /Samuel

Marsvin. Nja det var väl inte det godaste vi ätit, men roligt att provat på. Även om kvävningen inte var så rolig att stå och titta på.

Om någon vill ha receptet på kokt pasta och stekt korv så får ni höra av er 🙂

Sen fick ni se mina fina föräldrar också på Skype 🙂 /Emma

Nästa vecka blir sorgligt, så ta fram näsduken!

Emma & Samuel

Avsnitt 5 på SVT Play

Taggad , , , ,

Bokslut

Detta är vårt avsluts-brev som vi skickade till församlingarna som stöttat oss under dessa åren. Tyckte det blev en bra sammanfattning av allt vi gjort…

Om en månad landstiger vi svensk mark på riktigt igen. Efter lite mer än tre år här i Ecuador är det dags att packa ihop och återvända till Sverige. Många blandade känslor är i omlopp dessa veckor. Längtan att få komma hem, packa ihop ett hus, arbetet med att ta farväl och avsluta vår del av arbetet här och sen inte att glömma tröttheten i en enda skön röra.

Under tre år hinner det hända så otroligt mycket och tiden går både fort och långsamt. När vi ser tillbaka på åren här så ser vi på år av glädje och utmaning, men också mycket kamp. Man kan förbereda sig till en viss del innan man ger sig iväg, men aldrig på verkligheten man möter på plats. Vi som familj har gått igenom mycket. Sigrid var nästan 2 år när vi kom hit och nu fyller hon 5 i sommar och är en skön liten dam. Hon är mer ecuadorian i sitt sätt än svensk och hon funderar mycket kring Sverige och allt som vi ska göra där. Mest ser hon fram emot sin cykel som väntar på henne. Silas som nu är 1,7 år flyttar till ett nytt land för första gången. Trots att han är så liten så tror vi att Ecuador har format honom mycket och vi hoppas han bär det med sig hela livet. I magen väntar även nummer tre som föds i september. Så vi kan ju lätt säga att dessa åren varit produktiva och vi snart utökat vår lilla familj till 5 personer. Att bilda familj på samma gång som man lär känna en ny plats, ny kultur och nytt arbete har varit utmanande för oss. Vi har formats om mycket och kommer inte tillbaka till Sverige som samma personer som åkte ut. Ska bli intressant att se hur det påverkat oss när vi hamnar i den svenska kontexten igen.

Så var har vi gjort?

Här kommer en liten sammanfattning; Först och främst har vi försökt tjäna Gud och människor! Och han har lett oss genom allt. När allt rullar på i 110 km/h och man inte vet vart det ska ta vägen så har vi fått sansa oss många gånger och söka hans vilja i allt.

Vi kom till Ecuador 18 april 2012. Läste spanska i tre månader i huvudstaden Quito. Efter det flyttade vi ner till Jipijapa och började arbeta i församlingen ”La Divina Gracia” (Den Gudomliga Nåden). Vi började vårt arbete med att inrikta oss på ledarna i församlingen och försökte bygga upp ett stabilare ledarskap. Hela processen att lära känna och få förtroende har tagit tid, men också gett resultat. Som svenskar har vi många gånger fått kämpa med att ledare skall vara auktoritära och ”allsmäktiga”, vilket för oss är främmande. Vi tror på ett tydligt ledarskap, men att ledaren är en del i ett team.

Vi har jobbat mycket med trasiga relationer och trasliga familjesituationer. Vi har fått se människor resa sig upp och våga ta nya steg i tro. Vi har sett unga par med små barn som varit påväg att gå åt olika håll, men som funnit varandra på ett djupare plan och blivit hela familjer.

Vår församling är inte stor och i antal människor har den inte vuxit avsevärt. I augusti 2013 gick en stor del av medlemmarna ur och antalet halverades. En tuff tid för oss alla och många kände stor sorg för de ”förlorade” syskonen. Men tiden har gått och vi vet att de som lämnade gick vidare och de som är kvar funnit frid över det. Nu är antalet medlemmar tillbaka på ungefär samma siffra som då, men med nya människor.

Vi vet att vi blivit ifrågasatta här i Ecuador från olika håll, då man inte sett resultat i antal medlemmar och självklart hade vi också velat se att församlingen vuxit mer. Men för oss personligen har det ingen betydelse. De människor vi fått dela livet med här, som vi fått se växa i tro, vet vi att vi lagt rätt energi på. Vi har många gånger återkommit till att vi är ”såningsmän” och tankarna för oss till Johannes Döparen, som fick gå före Jesus och bereda mark för något ännu större. Det kanske inte alltid är enklaste eller roligaste uppgiften, att göra grovarbetet och någon annan får ta till sig ”äran”. Men åter igen känner vi otrolig ödmjukhet i att fått denna uppgift av Gud. Vi ser med glädje och förhoppning på framtiden och på bibelordet: Lukas 10:2 Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.

Finns så otroligt mycket att skriva om och vi skulle vilja dela varje medlems personliga vittnesbörd här med er. Men ni kan hitta några av dem på vår blogg. 

Kaffedrömmar

Det andra stora projektet vi varit med och startat upp är ”Café Grandioso”, församlingens kaffeprojekt. Allt började med att Samuel som alltid haft ett hjärta för kaffe började prata med folk om kaffe här i Jipijapa. Stadens slogan är ”sultanen av kaffe” men vi hade inte hört mycket om någon produktion, även om vi sett övergivna fabriker m.m. När han började fråga bubblade det inom folk och mer eller mindre alla hade någon historik kring kaffe. De äldsta i församlingen berättade hur de som barn hjälpte sina föräldrar att skörda och rosta kaffe. Så kom idéen att vi skulle starta ett projekt med ekologiskt och rättvist kaffe med kaffebönder i Jipijapa.

Efter snart två års arbete har vi ca 11500 ekologiska plantor, en mark på nästan 8 hektar och en projektbeskrivning klar. Det hela är ett samarbete mellan Equmeniakyrkan i Sverige, med ekonomisk hjälp från lokala Equmeniakyrkor, FACE här i Ecuador och vår kaffe-förening här i Jipijapa. Arbetet skall ledas av den lokala föreningen som består av kaffeodlare och medlemmar i församlingen. Om ca tre år är den första skörden klar och då är tanken att bönorna skall rostas här i Jipijapa och sen exporteras till Sverige och till bl.a er församling… (?!?)

Under dessa tre år har vi även funnits med i den nationella kyrkan arbete (Iglesia Del Pacto Evangelico Del Ecuador). Samuel var under 2013 med i pastorsrådet, vilket gav honom kunskap och bättre förståelse kring hur kyrkan fungerar, men när Silas föddes fungerade det inte att lämna familjen varje månad för möten runtomkring i landet. Under åren har Emma funnits med i arbetet kring kommunikation. När vi kom fanns ingen hemsida och kommunikationen hade ingen struktur. Nu har de en fungerande hemsida kommunikationsarbetet är i full gång. Men det är inte bara tack vare Emma, hon har jobbat i ett team som gjort ett toppenjobb. Ni hittar hemsidan på: www.iglesiadelpacto.org.

Men där vi trivts bäst är här i Jipijapa, med våra syskon i församlingen. Vår sista månad kommer vara fylld av avsked och avslut. Och visst kommer det bli jobbiga dagar framöver, men vi känner att nu är det dags att gå vidare till nya utmaningar. Vilka de är vet vi inte idag, men vi lägger allt i Guds hand och ledning och ber om er förbön i allt som komma skall.

Vi ser fram emot att komma och hälsa på er snart.

Till sist vill vi säga TACK! Finns inget bättre ord att ge er. Ert stöd har varit så otroligt viktigt för oss och vi är glada att ni stöttat oss. Vi hoppas att er kontakt med församlingen kommer fortsätta även i framtiden.

Välsignelser till er alla!

//Samuel, Emma, Sigrid och Silas GunnarssonDSC_6844_familjen_gunnarsson_2015_www

liten uppdatering om kaffe

Vårt ”lilla” kaffeprojekt här i Jipijapa har tagit nya steg. Äntligen har vi hittat en mark som vi ska köpa nästa vecka. Så nästa vecka blir fullt upp med arbetet att få ordning på marken och få dit plantorna. Men det känns så skönt. Främst för Samuel har det varit en stor börda med sökandet efter en mark och plantorna måste i marken snarast. Borde varit planterade för längesen. I morgon ska Angel som är i Sverige prata om kaffeprojektet i Immanuelskyrkan i Borås och då gjorde vi en uppdatering på filmen om projektet. Den kan ni se här: https://www.dropbox.com/s/5gi6nf5w5dfqal5/Kaffe-projektet_april_2015.mp4?dl=0 Skärmavbild 2015-04-10 kl. 19.54.43 Skärmavbild 2015-04-10 kl. 19.54.26

Tid för vila

Vi är i Quito. Det har infunnit sig ett lugn som vi inte känt på länge. Jo på nyår kände vi nog samma lugn, men det var ju bara en natt vi bodde i en bungalo på stranden i Las Tunas. Nu är vi (nästan) bortkopplade från arbete och saker som måste göras. Istället tar vi tid att bara vara och göra det vi vill. Ibland måste man stanna upp några dagar sammanhängande för att finna sin kraft och väg igen.
Idag fyller även Samuel 34 år. Gubbe. Vi har firat honom med fruktglass som Sigrid gjort i sin glassmaskin. Ikväll ska Samuel och jag ut och äta och barnen ska vara hos Hogla. När var vi ensamma senast?

Det är fint väder här i Quito, perfekt sol. Det är som att komma till ett annat land att komma upp hit till bergen.

Anledningen att vi inte haft så mycket ledigt över jul och nyår är att kaffeprojektet är inne i en fas som nästan känns som en flaskhals. Alla plantor som ska i påsar. Men vi har anställt 4 killar och har flera volontärer som hjälper till från församlingen, men för Samuels del är det nästan ett 24-7-arbete.

Nu är klockan snart 11 och jag ska klä på mig, kan ju inte gå i pyjamas hela dagen, eller?

/Emma

Vår egen jul

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi har haft en fin jul! Annorlunda men fin. Vi firade den 24:e på vårt eget sätt, med lite julklappar till barnen på morgonen och skype med alla i Sverige. Sen lagade vi julmat, vilket blev den bästa julmaten vi någonsin ätit 🙂 Toppade det hela med julmust, som jag köpte när vi var hemma i Sverige i oktober! På kvällen hade vi fest i kyrkan med medlemmarna. Det blev bra, trots att det hela kom igång över två timmar för sent. (Vi glömde helt bort att traditionen är att den tid man utsatt för en fest innebär att man kommer tidigast en timma sent, för den svenska själen är detta otroligt stressande 🙂 )
Själva julen firas här den 25:e, med start vid midnatt. Då hälsar alla varandra ”Feliz Navidad”, typ som vid 12-slaget på nyår i Sverige. Men vi valde att åka iväg den 25:e och sova över i vårt älskade Montañita en natt. Vi behövde lite ledighet och jag önskar att det var fler dagar där för vädret var underbart och vi badade och njöt. Men igår åkte vi hem igen, för kaffeprojektet måste rulla vidare.

Hoppas alla ni har haft en fin jul, välsignad av familj och vänner!

God fortsättning!!!

/Emma

kaffetåren den bästa är av alla jordiska drycker

Så stod det på den bonad vi hade över köksbordet när jag var liten, och som mina föräldrar fortfarande har i sitt kök. Som ni kanske vet så är det kaffe för hela pengen här i Jipijapa just nu. Mest för Samuel, som jobbar nästan dygnet runt med projektet. Förra veckan byggde de solskyddet till plantorna. Ett nät som är som ett tak över hela kyrkans bakgård. Och i helgen påbörjade vi arbetet med att sätta alla plantor i påsar, där de ska växa till sig tills våren då de ska planteras ut.
Dock hade ingen av oss riktigt kalkylerat på hur mycket arbete det kräver att sätta 12000 plantor i plastpåsar med jord. På två dagar gjorde vi ca 350 påsar!!! Det är ju ingenting 😦 🙂 .  Men nu har de byggt en liten maskin som ska göra arbetet med att fylla påsarna lättare… Vi får se hur vi löser det hela, för om vi fortsätter i den här takten tar det ju en månad att få det klart och det går ju inte…

I söndags tog vi dock paus från allt och åkte hela församlingen på en retrit med distriktet. En härlig dag med gudstjänst, dop, och bad.

Be gärna för kaffet, att det jobb som läggs ner nu, ska ge god skörd i framtiden. Inte bara i gott kaffe, utan också i förvandlingen av människors liv.

/Emma

Detta bildspel kräver JavaScript.

Café grandioso

Vi har skrivit om vårt projekt tidigare, och i slutet av september sådde vi de första plantorna. Här är en film som visar arbetet fram tills idag…