Kategoriarkiv: IPEE

Hjälp Ecuador

Skärmavbild 2016-04-19 kl. 10.28.02Vill du hjälpa de jordbävningsdrabbade i Ecuador så kan du göra det via Equmeniakyrkan, som skickar pengarna direkt till Iglesia del Pacto del Ecuador.

Swisha till 9003286 och märk gåvan med Ecuador.

Eller sätt in på bankgiro: 900-3286 och skriv Ecuador i meddelandet.

Vår förra chef Ulrika Morazan är på plats och våra vänner missionärerna Andrea och Petter Hermansson och Gunilla Eliasson arbetar aktivt för att hjälpa människorna i nöd. Petter har precis nått ner till Montecristi och i Quito och andra städer samlar man in förnödenheter som skall ner till kusten.

Läs på Equmeniakyrkans hemsida om arbetet.

Hermanssons hemsida uppdaterar de ofta om situationen i Manabi.

Vår vän Monica från Jipijapa har tagit sig till Pedernales för att hjälpa till och berättar om en hemsk förödelse på Facebook. Döda kroppar i lokaler, människor som fortfarande ropar inne från raserade hus och hotell, människor börjar överge staden och stanken blir värre och värre.

Det vi kan göra är att be och hålla kontakt. Be med oss!

/Samuel & Emma

Se denna film från Pedernales: 

https://www.facebook.com/C%C3%81MARA-EN-ACCI%C3%93N-293661647581/

 

Bokslut

Detta är vårt avsluts-brev som vi skickade till församlingarna som stöttat oss under dessa åren. Tyckte det blev en bra sammanfattning av allt vi gjort…

Om en månad landstiger vi svensk mark på riktigt igen. Efter lite mer än tre år här i Ecuador är det dags att packa ihop och återvända till Sverige. Många blandade känslor är i omlopp dessa veckor. Längtan att få komma hem, packa ihop ett hus, arbetet med att ta farväl och avsluta vår del av arbetet här och sen inte att glömma tröttheten i en enda skön röra.

Under tre år hinner det hända så otroligt mycket och tiden går både fort och långsamt. När vi ser tillbaka på åren här så ser vi på år av glädje och utmaning, men också mycket kamp. Man kan förbereda sig till en viss del innan man ger sig iväg, men aldrig på verkligheten man möter på plats. Vi som familj har gått igenom mycket. Sigrid var nästan 2 år när vi kom hit och nu fyller hon 5 i sommar och är en skön liten dam. Hon är mer ecuadorian i sitt sätt än svensk och hon funderar mycket kring Sverige och allt som vi ska göra där. Mest ser hon fram emot sin cykel som väntar på henne. Silas som nu är 1,7 år flyttar till ett nytt land för första gången. Trots att han är så liten så tror vi att Ecuador har format honom mycket och vi hoppas han bär det med sig hela livet. I magen väntar även nummer tre som föds i september. Så vi kan ju lätt säga att dessa åren varit produktiva och vi snart utökat vår lilla familj till 5 personer. Att bilda familj på samma gång som man lär känna en ny plats, ny kultur och nytt arbete har varit utmanande för oss. Vi har formats om mycket och kommer inte tillbaka till Sverige som samma personer som åkte ut. Ska bli intressant att se hur det påverkat oss när vi hamnar i den svenska kontexten igen.

Så var har vi gjort?

Här kommer en liten sammanfattning; Först och främst har vi försökt tjäna Gud och människor! Och han har lett oss genom allt. När allt rullar på i 110 km/h och man inte vet vart det ska ta vägen så har vi fått sansa oss många gånger och söka hans vilja i allt.

Vi kom till Ecuador 18 april 2012. Läste spanska i tre månader i huvudstaden Quito. Efter det flyttade vi ner till Jipijapa och började arbeta i församlingen ”La Divina Gracia” (Den Gudomliga Nåden). Vi började vårt arbete med att inrikta oss på ledarna i församlingen och försökte bygga upp ett stabilare ledarskap. Hela processen att lära känna och få förtroende har tagit tid, men också gett resultat. Som svenskar har vi många gånger fått kämpa med att ledare skall vara auktoritära och ”allsmäktiga”, vilket för oss är främmande. Vi tror på ett tydligt ledarskap, men att ledaren är en del i ett team.

Vi har jobbat mycket med trasiga relationer och trasliga familjesituationer. Vi har fått se människor resa sig upp och våga ta nya steg i tro. Vi har sett unga par med små barn som varit påväg att gå åt olika håll, men som funnit varandra på ett djupare plan och blivit hela familjer.

Vår församling är inte stor och i antal människor har den inte vuxit avsevärt. I augusti 2013 gick en stor del av medlemmarna ur och antalet halverades. En tuff tid för oss alla och många kände stor sorg för de ”förlorade” syskonen. Men tiden har gått och vi vet att de som lämnade gick vidare och de som är kvar funnit frid över det. Nu är antalet medlemmar tillbaka på ungefär samma siffra som då, men med nya människor.

Vi vet att vi blivit ifrågasatta här i Ecuador från olika håll, då man inte sett resultat i antal medlemmar och självklart hade vi också velat se att församlingen vuxit mer. Men för oss personligen har det ingen betydelse. De människor vi fått dela livet med här, som vi fått se växa i tro, vet vi att vi lagt rätt energi på. Vi har många gånger återkommit till att vi är ”såningsmän” och tankarna för oss till Johannes Döparen, som fick gå före Jesus och bereda mark för något ännu större. Det kanske inte alltid är enklaste eller roligaste uppgiften, att göra grovarbetet och någon annan får ta till sig ”äran”. Men åter igen känner vi otrolig ödmjukhet i att fått denna uppgift av Gud. Vi ser med glädje och förhoppning på framtiden och på bibelordet: Lukas 10:2 Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.

Finns så otroligt mycket att skriva om och vi skulle vilja dela varje medlems personliga vittnesbörd här med er. Men ni kan hitta några av dem på vår blogg. 

Kaffedrömmar

Det andra stora projektet vi varit med och startat upp är ”Café Grandioso”, församlingens kaffeprojekt. Allt började med att Samuel som alltid haft ett hjärta för kaffe började prata med folk om kaffe här i Jipijapa. Stadens slogan är ”sultanen av kaffe” men vi hade inte hört mycket om någon produktion, även om vi sett övergivna fabriker m.m. När han började fråga bubblade det inom folk och mer eller mindre alla hade någon historik kring kaffe. De äldsta i församlingen berättade hur de som barn hjälpte sina föräldrar att skörda och rosta kaffe. Så kom idéen att vi skulle starta ett projekt med ekologiskt och rättvist kaffe med kaffebönder i Jipijapa.

Efter snart två års arbete har vi ca 11500 ekologiska plantor, en mark på nästan 8 hektar och en projektbeskrivning klar. Det hela är ett samarbete mellan Equmeniakyrkan i Sverige, med ekonomisk hjälp från lokala Equmeniakyrkor, FACE här i Ecuador och vår kaffe-förening här i Jipijapa. Arbetet skall ledas av den lokala föreningen som består av kaffeodlare och medlemmar i församlingen. Om ca tre år är den första skörden klar och då är tanken att bönorna skall rostas här i Jipijapa och sen exporteras till Sverige och till bl.a er församling… (?!?)

Under dessa tre år har vi även funnits med i den nationella kyrkan arbete (Iglesia Del Pacto Evangelico Del Ecuador). Samuel var under 2013 med i pastorsrådet, vilket gav honom kunskap och bättre förståelse kring hur kyrkan fungerar, men när Silas föddes fungerade det inte att lämna familjen varje månad för möten runtomkring i landet. Under åren har Emma funnits med i arbetet kring kommunikation. När vi kom fanns ingen hemsida och kommunikationen hade ingen struktur. Nu har de en fungerande hemsida kommunikationsarbetet är i full gång. Men det är inte bara tack vare Emma, hon har jobbat i ett team som gjort ett toppenjobb. Ni hittar hemsidan på: www.iglesiadelpacto.org.

Men där vi trivts bäst är här i Jipijapa, med våra syskon i församlingen. Vår sista månad kommer vara fylld av avsked och avslut. Och visst kommer det bli jobbiga dagar framöver, men vi känner att nu är det dags att gå vidare till nya utmaningar. Vilka de är vet vi inte idag, men vi lägger allt i Guds hand och ledning och ber om er förbön i allt som komma skall.

Vi ser fram emot att komma och hälsa på er snart.

Till sist vill vi säga TACK! Finns inget bättre ord att ge er. Ert stöd har varit så otroligt viktigt för oss och vi är glada att ni stöttat oss. Vi hoppas att er kontakt med församlingen kommer fortsätta även i framtiden.

Välsignelser till er alla!

//Samuel, Emma, Sigrid och Silas GunnarssonDSC_6844_familjen_gunnarsson_2015_www

Asamblea

Helgen som gick var vi på Iglesia del Pactos årsmöte i Santo Domingo. Samuel som ombud från församlingen och jag som ombud för kvinnorna. Det var faktiskt riktigt skönt att komma iväg lite, bo i tält, bada i floden och träffa vänner under några dagar. Jag var ju även med i presentationen av nya logotypen och hemsidan. Detta togs emot på ett bra sätt. Känns roligt att vi jobbat tillsammans i kommunikationsgruppen och gjort ett bra arbete, nu är bara resten kvar 🙂

På fredagen hade man en speciell stund för alla ordinerade pastorer, då de fick ta emot en stola. Det var en fin och viktig stund för samfundet, kändes stort att lyfta fram pastorer på detta sätt och värdesätta deras arbete.

Under asamblean togs beslut om budget m.m. Inga stora diskussioner tog fart, men man har beslutat att ha en extraordinaria asamblea i februari för att behanda stadger m.m.

Equmeniakyrkans kyrkoledare Lasse Svensson besökte Ecuador och var med under helgen. Personligen var det väldigt roligt att ha honom här, vi fick lära känna honom, han är enkel, väldigt rolig och avslappnad, men med en skärpa. Efter Santo Domingo följde han med oss till Jipijapa och fick även sig ett dop i Stilla Havet. Jag tackar Gud att Equmeniakyrkan fått en så bra ledare!

Nu väntar några dagars arbete, sen ska vi till Quito på måndag för att fixa lite olika saker.

Bendiciones!

/Emma

Detta bildspel kräver JavaScript.

kaffetåren den bästa är av alla jordiska drycker

Så stod det på den bonad vi hade över köksbordet när jag var liten, och som mina föräldrar fortfarande har i sitt kök. Som ni kanske vet så är det kaffe för hela pengen här i Jipijapa just nu. Mest för Samuel, som jobbar nästan dygnet runt med projektet. Förra veckan byggde de solskyddet till plantorna. Ett nät som är som ett tak över hela kyrkans bakgård. Och i helgen påbörjade vi arbetet med att sätta alla plantor i påsar, där de ska växa till sig tills våren då de ska planteras ut.
Dock hade ingen av oss riktigt kalkylerat på hur mycket arbete det kräver att sätta 12000 plantor i plastpåsar med jord. På två dagar gjorde vi ca 350 påsar!!! Det är ju ingenting 😦 🙂 .  Men nu har de byggt en liten maskin som ska göra arbetet med att fylla påsarna lättare… Vi får se hur vi löser det hela, för om vi fortsätter i den här takten tar det ju en månad att få det klart och det går ju inte…

I söndags tog vi dock paus från allt och åkte hela församlingen på en retrit med distriktet. En härlig dag med gudstjänst, dop, och bad.

Be gärna för kaffet, att det jobb som läggs ner nu, ska ge god skörd i framtiden. Inte bara i gott kaffe, utan också i förvandlingen av människors liv.

/Emma

Detta bildspel kräver JavaScript.

I ett regnigt Quito

Som ett brev på posten, blir alltid någon i familjen sjuk när vi kommer till Quito. Man vet det nästan innan man reser upp hit. Denna gången är det Silas och Samuel som råkat värst ut, Sigrid har blivit lite förkyld och jag har otroligt nog hållit mig frisk. Men oj vad det är trist. Man kommer hit och blir instängd i en sjukstuga, istället för att leka i någon av Quitos alla parker. Eller nä föresten, det har ju regnat alla dagar, förutom idag.

PESCA

Oj nu blev detta ett lite trist inlägg, allt har ju inte varit blä. Anledningen till att vi åkte hit var ju för att jag skulle ha möte och arbeta med kommunikation. Och det har jag gjort! Och bra kommer det bli. IPEE står inför stora förändringar, man har gjort om strukturen i kyrkan och har börjat följa något som man kallar för PESCA (FISKA på svenska) Varje bokstav står för ett departament/avdelning inom kyrkan och är grunden för kyrkans mission.

Jag och kommunikationsgänget. Andrea, Naomi, Pablo och Petter som tog bilden.

Jag och kommunikationsgänget. Andrea, Naomi, Pablo och Petter som tog bilden.

P= Proclamación E=Educación C=Comunión S=Servicio A=Administración (Tror att ni kan lista ut vad det betyder på svenska också, eller?) 

Jag jobbar under Comunión med kommunikation. Vårt uppdrag just nu är att strukturera upp hela kommunikationsarbetet för IPEE, vilket aldrig har gjorts tidigare. Jag började med detta arbete för några år sedan, men det är nu det styrs upp på riktigt, och jag tror det kan bli riktigt bra. Vi har tagit fram en ny logotyp, som ska presenteras i december. Vi tar fram en grafisk manual. Vi håller på att arbeta om hemsidan, vi ska ta fram en publikation som ska gå hand i hand med hemsidan. Jag känner att vi är ett bra gäng som funkar tillsammans.

Jag har skrivit om det tidigare, men jag måste säga det igen, detta tycker jag är så roligt. Någonstans när jag fick tankarna om mission i begynnelsen som 20 åring, så var det detta jag ville göra inom mission. Det är i detta jag fungerar som bäst. Men på samma gång älskar jag arbetet i församlingen och få leva nära människorna. Vill inte bli sittande på ett kontor för alltid. Måste få ha båda grejerna i mitt liv. Då funkar jag!

Be gärna för dessa förändringar som är på gång i kyrkan här. Förändringar är många gånger nödvändiga, men nästan aldrig smärtfria.

Mission_omslagKöp en bok!

Sen vill jag slå ett slag för en ny bok om Equmeniakyrkans mission ”MISSION SOM FÖRVANDLAR VÄRLDEN”, eller rättare sagt Missionskyrkans, Babtistsamfundets och Metodistkyrkans mission. Jag har för första gången fått äran att skriva ett kapitel i en bok. Än har jag inte läst den, men jag kan inte tänka mig något annat än att den är mycket bra och intressant, med många livsberättelser från olika länder.

Nu ska vi ha lite ledigt i helgen innan vi åker hem till Jipijapa på söndag, för vi vill ju inte missa gudstjänsten på kvällen 🙂

PAZ /Emma