Kategoriarkiv: Ecuador

Så landade vi till sist…

I dagens program landare vi äntligen i Sverige. Dagen var faktiskt den 6 juni så mer svenskt kunde det inte bli. Sköna känslor och mycket glädje när vi till sist landade.  Vi var väldigt trötta men tröttheten suddades ut av all kärlek vi möte av familj och vänner. Vi älskar er! Vilket jobb ni la ner på vår hemkomst och att ni ställde upp på denna galenskap att vara med i tv 🙂

Vi återkommer snart med mer tankar…

/Emma

 

 

Märkt

Carolina

DSC_7366sigrid_carolina_svDet finns saker i livet som gör extra ont. För min del är farväl det jobbigaste jag vet. Jag kan vara cool och lugn inför ett avsked, men så kommer den där bottenlösa känslan helt plötsligt och jag faller handlöst ner i en sorg som man nästan kan ta på. Det gör fysiskt ont. Man vill bara få det överstökat, men på samma gång få säga hejdå ordentligt.

Sigrid förstod inte riktigt att hon skulle lämna Carolina på riktigt. Vi hade ju åkt till Sverige innan och kommit hem till Jipijapa igen, så det var det hon trodde nu också, fast vi hade pratat om att vi skulle flytta. Och hur förklarar man helt och hållet för en 4 åring vad ett uppbrott innebär? Men Carolina visste hela tiden, och man märkte på henne ju närmare dagen vi kom, hur hon kämpade. Carolina är tre år äldre än Sigrid och har sett sina föräldrar lämna henne om och om igen, så att Sigrid åkte tog hårt på henne.

Älskade lilla Carolina. Du lärde Sigrid dumheter hela tiden, du lärde henne saker hon inte borde kunna och inte du heller för den delen. Men du var Sigrids bästa vän och ni älskade varandra. Om Sigrid lyckas få en sådan vän igen, så är hon lyckligt lottad.

/Emma

Tillägg om hur Carolina har det nu

Carolina har ett bra skyddsnät med sin storebror och moster och kusiner. Hon har kompisar på gatan också. Vi har kontakt ibland via Fb och Skype.
Det kunde upplevas som ingen tog hand om henne när vi åkte, men jag är säker på att hennes moster Monica stod precis bredvid när hon satt där och grät på pallen. Allt som syns på tv är inte hela sanningen. 

Vi tror det kommer gå bra för henne! 

Avsnitt 6: http://www.svtplay.se/video/6530866/familjer-pa-aventyr/familjer-pa-aventyr-sasong-2-avsnitt-6


Märkt , , ,

Tänk vad man glömmer…

Ett roligt avsnitt tycker vi. Marsvin, kaffe, packa, väldigt intimt snack… m.m.

Angående kaffet. Planen är att det skall exporteras till Sverige, så om ni är intresserade av att köpa hör gärna av er. Projektet är inte vårt eget utan tillhör Equmeniakyrkan och FACE samt vår församling i Jipijapa. Men vi är självklart fortfarande mycket engagerade i kaffeprojektet.

Sen att vi har suttit där med tre personer (producent Marianne, fotograf Daniel och ljudkille David, we love you) och blivit väldigt personliga, får vi nu sota för. Oj vad vi delade med oss i dagens avsnitt 🙂 Sånna är vi. Det roliga är att vi knappt minns att vi pratat om dessa saker. Men det bjuder vi på.

Jag har verkligen inget minne av det där sex-snacket, men det kommer gå hem i byrsan på bygget i morgon. Vi är dom vi är 🙂 /Samuel

Marsvin. Nja det var väl inte det godaste vi ätit, men roligt att provat på. Även om kvävningen inte var så rolig att stå och titta på.

Om någon vill ha receptet på kokt pasta och stekt korv så får ni höra av er 🙂

Sen fick ni se mina fina föräldrar också på Skype 🙂 /Emma

Nästa vecka blir sorgligt, så ta fram näsduken!

Emma & Samuel

Avsnitt 5 på SVT Play

Märkt , , , ,

Avsnitt 4 – Montañita

familjer på äventyr Fyra saker vill Samuel påpeka…

  1. Jag kan surfa bättre än så, ha ha 
  2. I avsnittet framstår det som att vi gav dem pengar och sen fick vi en mark för det. Man kan också uppfatta att vår vänskap bygger på skuldkänslor som de känner. Så är det inte.Vi har aldrig bett eller ens i våra tankar önskat att vi skulle få en bit mark av vår vänner från Montañita. Vi gav pengar till operationen under en utsatt period då det var lågsäsong och minimal inkomst för familjen 2005. Sen lärde vi känna dem och kom dem väldigt nära. När vi kom tillbaka 2012 berättar Geovanni att de fått tag på en mark till sina barn en bit bort från deras hem och att han även styckat av en bit till oss för att vi är som en del av familjen. Marken fick Geovanni genom en laglig övertagning av en mark som stora delar av de lokala byborna fick från en icke existerande bank som gått i konkurs). Vi vet att alla kanske inte reagerat på inslaget men vi vill förtydliga detta. Vi tycker att det i en ömsesidig relation är viktigt att man både kan ge och ta emot för annars är det lätt att man hamnar i över- och underläge, en mottagare och en givare. Relationen mellan familjerna har varit lång men bör halveras tidsmässigt. Geovanni snurrade ihop åren lite, vi lärde inte känna dom för 21-22 år sen utan träffade dem första gången 2005, en väldigt lång tid men bör halveras. Att man väljer att klippa på detta viset väcker vissa funderingar, men man vinner inget på att va cynisk… vi är dom vi är, älskar Jipijapa, Montañita våra ecuadorianska vänner och Geovanni och Teresa och tror och hoppas att vi snart får träffas igen.  
      
  3. Vad gäller min barndomsskildring och beskrivning av Sigrids och min reaktion på avsked och uppbrott så kan jag bara bekräfta den känslan och de ord som beskrivs i avsnittet. Men känner att en viktig dimension saknas så här långt. Väntar fortfarande på en ”helhetlig” beskrivning av den, eftersom rotlösheten och avskeden bara är den ena sidan av ett och samma mynt. Programmet Familjer på äventyr visar så bra i sin helhet att gränsöverskridande också leder till ett otroligt rikt liv på relationer och erfarenhet som berikar, formar och skapar ett äventyr som i mitt fall format mig till gränsöverskridande kärlek… Jag skulle inte vilja byta mitt liv med någon.

Det som visas i rutan är bara en bråkdel av allt som spelades in under de veckor filmteamet var hos oss och mycket man sa har klippts ner och ihop till korta tankar om stora ämnen. Därför kan man bli frustrerad ibland när ens resonemang inte kommer med i sin helhet, utan blir hängande i luften… Återstår att se hur de knyter ihop detta 🙂

/Samuel

DSC_7042samuelsurf

Inspelning pågår

Märkt , , , ,

Världens bästa Sigrid

Igår fick ni se ett lite lugnare avsnitt (för vår del) av Familjer på äventyr och ni fick lära känna Sigrid lite bättre. Ibland blir jag helt tagen av henne, speciellt när man ser henne utifrån som på tv. Hon är en fantastisk liten skapelse som har en vilja av stål och driver mig till galenskap flera gånger om dagen, men hon är mest fantastisk för att hon har funnit sig så bra i allt hon mött i sitt lilla liv. Hon är så självklar. 

Bäst av allt var när hon löste en allvarlig stund tillsammans med pappa genom en liten prutt 🙂 

Ni fick också se kaffeprojektet som vi är omåttligt stolta över! Café Grandioso 🌿.

Sen fick man en liten skymt av vår lilla Beda också. Första gången vi fick reda på att det var en flicka vi skulle få. 

Nästa vecka blir det lite semester till vårt älskade Montañita… 

/Emma  

  

Pappa jag prutta…

 

Sigrid och Carolina

Vad är ett äventyr?

  I morgon sänds avsnitt 3 av Familjer på äventyr och denna gång är vi lika ovetande som ni. Vi fick förhands-se de två första avsnitten men nu vet vi inte mycket av vad som komma skall. Vi minns ganska bra vad vi spelade in, men mycket är i en liten difus dimma. 

Man kan ju inte låta bli att söka på nätet vad som sägs om programmen, vilket man gör på egen risk. Alla kan inte tycka om allt som sänds på tv. Men någon skrev en grej som jag gått och funderat på lite. Personen skrev något i stil med; hur roligt är det att följa någon som längtar hem till Sverige och som avslutar. 

Det kan jag hålla med om. Nu var det så att det inte var vi som bad att få vara med i programmet, vi blev kontaktade av produktionsbolaget och de i sin tur såg oss som tillräckligt intressanta att spela in 8 program om. Men tanken på att det är ett avslut som man får följa är faktiskt en del i alla äventyr. Vi har varit med om tre fantastiska år, men allt måste ha ett slut med en fortsättning. Äventyret är ju inte själva resan. Äventyret är ju livet och alla dessa människor och upplevelser vi får vara med om. Äventyret är att gå utanför sin egen bekvämlighet och uppleva något nytt! 

Men fortsätt skriv om oss kära ni, det är roligt att följa era åsikter. Mest får vi faktiskt väldigt fina ord från kända och okända människor och vi tycker det är en ära att få dela med oss av vår tid i Ecuador. 

/Emma 

Märkt ,

Vad är mission?

Mission = kommer från latinets missio och betyder utsänd…

Ordet mission finns inte i bibeln

Varför missionerar kristna? Matteus 28:

Markus 16

Men framför allt joh 3:17 och 3:16

(har du ingen bibel gå till närmsta kyrka, bibliotek eller kristen och få be att låna en. Matteus, Markus och Johannes hittar du i nya testamentet. 3:17 referat till kapitel 3 och vers 17)

En liberal, en konservativ, en socialist eller kommunist ja alla ideologier vill sprida sin idé, vill att så många så möjligt fattar hur grymt bra det är, så att insikten  om den leder till ett bättre samhälle. Att vara kristen påminner om detta, vi tror på något som har förändrat våra liv, vi tror att detta är ett bättre liv, ett liv som har mening , mål, riktning och som leder till ett bättre samhälle MEN! det är inte en idé, en livshållning, en privat sak, en religion utan en relation. En relation med en levande Gud som blev människa som du och jag. En Gud som lider med oss, gråter med oss, blir trött med oss, tror på oss, blir besviken på oss, blir arg, glad, sprallig… dör… och sedan får liv med oss om vi vill. En relation som en vän, nära vän som inte dömer utan alltid stöttar, pratar och viktigast av allt har tid för den jag är.

Jag får känslor, blir förändrad, påverkad, uttråkad, lycklig, ledsen men jag ger och tar emot och känner hur livet sakta men säkert får mening, mål riktning och förändrar mig och min omgivning.

Mission är som att Stefan Löfvén skulle komma hem till dig och inte ha en agenda mer än att hjälpa just dig, inget röst fiske, inget men, bara vilja lära känna dig, och se/hjälpa just dig.

Att korsa gränser just för att du är viktig, i behov av något utanför din kontroll, något som kan sätta igång en process som leder till att du lever gott för dig och andra.

Varför är det ok för coca cola att göra reklam? Varför är det ok för Moderaterna att sprida sin idéologi, varför är det tveksamt eller i vissa fall förkastligt att en missionär sprider tro genom relation över gränser, inte för sin egen skull utan för sin nästas skull, på grund av en Gud som älskar varje människa så mycket att han var villig att bli en av oss.   

/Samuel

Hej mitt vinterland

Så kom äntligen så där jättemycket snö som alla barn älskar. Och som vuxna tycker är fint men lite jobbigt. SNÖKAOS skriker tidningarna ut. Det beror väl på hur man ser på det. Kan vi inte bara slappna av en stund och finna oss i att idag kanske inte alla kommer till jobbet mm. Tittar just nu ut på grannen som skottat och skrapat bort varje spår av snö på sin uppfart. Så fick han något att göra idag 🙂 själv fick jag mig ett bra träningspass när jag först drog kidsen i pulka till förskolan i morse och sen skottade infarten till huset. 

Ikväll sänds andra avsnittet av Familjer på äventyr på SVT och det känns roligt. Hoppas ni också gillar det. 🙂 

/Emma

   
 

Tack

Vi vill bara säga tack för all uppmuntran och stöd vi fått efter första programmet av Familjer på äventyr. Känns otroligt roligt att det faktiskt blev så bra. Vi var lite nervösa när vi satt där i tisdagskväll, det är ju en sak att se sig själv på film, men när hela Sverige sitter och tittar och man är ganska personlig, så blir det så stort på något sätt. Fick ett meddelande från producenten att 897 000 personer såg första avsnittet, det är ju helt galet. Nu fortsätter vår resa i 7 veckor till och vi hoppas ni fortsätter titta. Vi kan lova att det blir fler tårar men också mycket glädje och sköna människor 🙂

/Emma & Samuel

DSC_7261_dop.jpg

Dop i Puerto Cayo + Daniel och David från filmteamet

Märkt , , ,

Det bästa vi har gjort!

Vad ska man säga?

kanske att… detta är det bästa vi gjort! Ni vet hur det är. De gråa dagarna, de jobbiga kulturkrockarna, svetten som sköljer över kroppen, glöms bort och kvar finns nästan bara det bästa förutom saknaden av alla människor och relationer vi lämnat efter oss.

Sigrid som kom av sig från sin äggfilm (kinderägg som öppnas på youtube, småbarnsföräldrar ni vet vad jag menar) såg när hon lekte med Carolina, såg sitt hus, sin gata, sitt tidigare liv och försvann bort, blev tyst men ville inte prata om sin saknad, anar ett missionärsbarnsdrag.

Jag saknar Jipijapa framför allt. Vi har sagt att vi ska rota oss i Sverige men detta lilla avsnitt utmanar oss å det grövsta… Vänner och bekanta tala vett med oss om vi börjar tala osammanhängande om andra breddgrader.

Några kommentarer kring avsnittet:

Vi är nöjda med avsnittet, anledningen till att vi valde att göra detta var för att formatet för programmet är snällt i sin bästa mening. Vi vet att vi inte kommer bli uthängda. Trotts detta ingår SVT i en generell mediastrategi som går ut på att skapa intressant och rolig underhållning för hela familjen. Detta medför vissa små vinklingar. t.ex.:

  • Avsnittet om sex och rökning i min barndom var en rolig grej men kändes lite överdriven. Tror att de flesta 13-åringar går igenom något liknande, men det blev lite to much med min tomt stirrande barndomsblick, hyttande tonårsfinger och den deppiga bakgrundsmusiken. Hoppas att det finns en tanke med detta som går åt en ”helhetlig” riktning.
  • Nadias och Emmas samtal får oss att gråta, vi saknar dem så mycket.
  • Församlingen i Jipijapa är större och mer livfull än den skrämda skara ni såg utanför kyrkobyggnaden. När vi sa att de skulle filma blev det ingen rusch precis.
  • Men i stort är vi glada över att SVT och produktionsbolaget Art89 förevigar och förstärker vårt minne av en tid som var den bästa och den värsta vi upplevt.

Jesus bevara och beskydda vår vänner i Jipijapa.

/Samuel

 

Märkt , , ,