Livspussel

Numera är vi en svensk småbarnsfamilj ut i fingerspetsarna. Arbetar, lämnar och hämtar i skola och på förskolan, roddar med tider hit och dit, fått vattkoppor, vabbar och allt sånt som hösten i en vanlig svensk barnfamilj innebär.  Jag har arbetat två veckor och trivs hur bra som helst, men man inser ju att man måste hitta ett flexibelt flöde för att det ska funka. Som tur är så har vi familj som rycker ut och hjälper till. We love you.

Tankarna om framtiden kommer och går hela tiden. Nu äntligen kanske vi kan börja tänka på vart vi ska bo på riktigt. Ska försöka ta oss till banken nästa vecka för att få svar på om vi kan få låna ”lite” pengar. Tror vi är lite unika, för som två 35 åringar innehar vi bara ett ynka csn-lån.

Och så Ecuador, som ständigt ligger där och gror i bakhuvudet. Det närmaste vi kommer Jipijapa och Ecuador är de 30 kg orostade kaffebönor vi har i sovrummet just nu. Inte från vårt plantage, utan från ett närliggande som har samma sort som vi har, men inte ekologiska. Dessa ska provrostas för att hitta rätt smak.
Det som också håller oss nära Ecuador är alla kallelser/förfrågningar vi fått att komma och prata i olika församlingar m.m. Vi har sen programmet gick på tv varit iväg på X antal ställen. Det är givande och vi hoppas också inspirerande att få dela med oss av Ecuador.
Vi har mer och mer fått dela med av våra personliga erfarenheter, av det sköra i att leva som vi gjorde. Skörheten i att komma nära människor, men också skörheten i att dela de tunga sakerna mitt i kallelsen.

/Emma

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: